Göra saker rätt eller göra rätt saker!?

Många organisationer försöker pressa ut allt mer och mer av varje medarbetare och slimma organisationen så att allt blir effektivare och effektivare. Ska man boka in ett möte med en kollega får man vänta 2 veckor eller mer innan det finns en lucka i kalendern. Det är överfullt i våra inkorgar och VM i möten pågår genom att så fort vi har någon fråga så bjuder vi in till ett möte lika instinktivt som att en kobra hugger vid fara. Känns det igen? Vi upplever att vi är effektiva och efter en hel dag fullspäckad med möten kan vi klappa oss på axeln och tycka att vi fått såååå mycket gjort. Vi gör en massa saker och hela dagen är full av möten, men frågan är om vi bara gör saker rätt utan att göra rätt saker?

‍Vad har du för synsätt eller logik när du ser på en verksamhet kopplat till kvalitet, förändringar, utvecklingsarbete och innovation? Jag tror alla människor tänker logiskt utifrån sina kunskaper, sina erfarenheter och just sin logik. Hjort & Furenhed (2016) delar in det i tre olika logiker utifrån en skolkontext. Fritt tolkat av mig till en mer allmän verksamhetskontext kan de tre logikerna beskrivas såhär:

‍
Görandelogik‍

Här handlar det om att genomföra mängder av olika aktiviteter med fokus på att göra. Chefen ska se till att medarbetaren har fullt upp att göra, men det kan hända att det är oklart varför något görs, vad syftet är. Många saker görs utifrån vanan och samma mönster upprepas, dvs man gör som man alltid har gjort. Fokus är riktad mot att vara i fas med sina arbetsuppgifter och vem som gjort vad och inte om det leder till något värde för dem som verksamheten är till för.

‍
Administrativ logik

Den här logiken handlar om att göra på rätt sätt och det räcker inte med att medarbetarna har fullt upp utan det som görs ska också ligga i linje med de riktlinjer och planer som finns. Här görs inte saker bara för att de alltid gjorts utan här är det viktigt att få med alla bitar och all dokumentation finns, alla riktlinjer och planer följs till punkt och pricka och chefen kontrollerar och övervakar att allt går rätt till. Skulle någon utifrån syna verksamheten skulle verksamheten få alla rätt utifrån alla riktlinjer, styrdokument och planer. Här är det viktigt att minimera misstagen och inte göra fel. Här känner medarbetaren att det finns ett något klarare syfte och det finns en tydlighet i agendor och planer, men det kan fortfarande vara oklart om arbetet som utförs skapar något värde för dem som verksamheten är till för.‍

‍

Lärandelogik
Här räcker det inte att göra och inte heller att göra saker rätt utan här gör vi rätt saker. Varje medarbetare tar ett stort professionellt och personligt ansvar för att de saker som görs skapar ett värde för dem som verksamheten är till för. Det viktiga är inte heller vad vi gör utan vad vi lär oss när vi gör det. Medarbetaren reviderar ständigt sitt arbete och anpassar för att göra det bättre. Chefen visar stor tillit till sina medarbetare och misstag ses som lärtillfällen. Medarbetaren har en plan och följer riktlinjer, men den bästa planen är ibland den som inte följs genom att läsa av situationen och improvisera när verkligheten kräver det. Här träffas medarbetarna för att lära av varandra och hur vi kan utveckla verksamheten för att skapa ett högre värde för dem som verksamheten är till för, dvs göra rätt saker.

‍

‍

"WHAT´S A GOOD DECISION?" http://innovationstories.se/

Det kan ibland bli en motsättning mellan den administrativa logiken och lärandelogiken eftersom när något ska beslutas och prioriteras så skiljer sig logikerna åt. Det viktigaste i den administrativa logiken är att när beslut tas ska riktlinjer och planer följas och vi ska inte göra fel. I lärandelogiken är de konflikter och motsättningar som uppstår i en organisation med många olika aktörer, viljor och ambitioner själva grogrunden för lärande och då också vägen till att skapa ett så stort värde som möjligt för dem som verksamheten är till för. Visst är riktlinjer och planer viktiga delar även utifrån en lärandelogik, men ses mer som en stödstruktur än som ett facit.

Jag tror att en förklaring (logisk?) varför många verksamheter har fastnat i effektivitetsträsket och bedriver VM i möten är att den administrativa logiken är den rådande. Det viktigaste är att följa riktlinjer och planer och inte att våga testa nytt, improvisera och ibland faktiskt göra fel. Misstag ses som fel och avvikelser som ska undanröjas och inte som det bästa tillfället att lära sig. Med den administrativa logiken så skapar vi rädda organisationer och medarbetare som slutar tänka själva. En stor fara är då att dessa organisationer totalt töms på fritänkare och kvar finns inga andra än överlojala chefer, hukande överlevare, räddhågsna yrkesutövare och Lean-talibaner. Detta trots att forskningen är entydig att ökad kontroll och övervakning leder till minskad innovationskraft, arbetsglädje och effektivitet.

Utifrån min logik borde lärandelogiken vara mer logisk för fler!? Men vad vet jag, jag kanske tänker logiskt fel? Men då ser jag ju det i alla fall som ett väldigt bra lärtillfälle! ;)


Gabriel Pousette